Förra helgen var mina
föräldrar här och vi fick bl a hjälp med att få ytterligare en vansklig vägg på plats.
Mamma hade dessutom med sig middag, vilket vi verkligen uppskattar då vår
kokplatta inte inbjuder till någon vidare värst avancerad matlagning. Tyckte inte att denna fina middag skulle behöva intas i vardagsrummet vid det
låga soffbordet, så det blev ett snabbt röj i pianorummet där matbordet för närvarande är inskuffat, bland en massa andra
inskuffade saker... Men med rätt belysning
(levande ljus) och förstående gäster så gick det faktiskt bra att äta där. Det var riktigt mysigt faktiskt, för dom som kan konsten att skaffa sig
tunnelseende vid behov!
Veckan som varit har vi haft fullt upp med
älgjakt (inte jag) och sjuka barn så köket har legat på is... Men i helgen har vi jobbat på och äntligen så börjar köket att ta form.
Efter lång tid med mycket
underarbete,
som är ack så viktigt men oh så tråkigt, så har vi äntligen fått börja med lite roligt jobb -
bänkskåpen! Jag är ju ingen hejare på att snickra, så mina uppgifter hittills har mest varit att räcka fram rätt verktyg, hålla sladdar och bestämma var kontakterna ska sättas... (Förutom spikdragning, spackling, kvistlackning och målning då förstås, för det har jag blivit
riktigt duktig på! Konstigt vore det ju annars med all denna träning.) Det jag däremot är duktig på är att skruva ihop skåpstommar, vilket jag också har haft ganska gedigen övning på genom åren, inte minst då när vi gjorde vårt förra kök. Skönt nu iallafall att antalet stommar är betydligt färre än då.
Här är det första skåpet på plats!!! Men som alltid när vi håller på så vart det ju lite
besvärligt... Vi höll på hela lördag kväll med att skruva fast stommarna i väggen och märkte när vi kom fram till diskbänkskåpet att det inte skulle hamna
mitt för fönstret. Anledningen till detta är köksförsäljaren som ändrade i vår ritning när vi beställde köket pga att hon inte trodde att vi skulle kunna öppna lådorna för elementet.
Snälla som vi är gjorde vi som hon sa var bäst, utan att riktigt tänka på vad konsekvensen skulle bli för diskhon. Att ha en ho som inte sitter i linje med fönstret är väl kanske inte
hela världen, men jag är rädd för att det blir ett störningsmoment varje gång man går in i köket. Lite som en tavla som hänger snett, eller en tand som ilar - inte hela världen, men fruktansvärt
irriterande!!!
Då klockan redan var en bra bit efter midnatt bestämde vi oss för att sova på saken och bestämma nästa drag idag. Fast vi var nog båda redan
överens om vad som måste ske... Så det första vi fick göra i morse var att ta loss alla skåp igen och flytta dem
fyra centimeter.
När det var gjort (inte helt utan komplikationer, men inga allvarliga) insåg vi att
bänkskivan nu var
fyra centimeter för lång! Att såga i massiv ek kan vara lite vanskligt, vilket vi visste från förr och då hade vi ändå en
äkta snickare till hjälp. Men inget stoppar en händig man med rätt verktyg! Magnus tog sig an skivan med full
koncentration efter en stunds förnervositet.
Vid sin sida hade han vår lille
hjälpsnickare som alltid är redo med sin verktygslåda...
(Edvin har också annammat
"arga snickarens" råd om att alltid ha verktygen i lådan när de inte används så att de inte ligger utspridda, vilket
inte hans far har gjort.)
Så snygg med tejpade skyddsglasögon!!!Till vår stora överraskning så gick det att kapa bänken utan större möda,
puh!
Och enligt
våra mätningar så ska det även gå att öppna lådorna vid elementet. Visst är det bra med goda råd, men det är bäst att följa sin egen tro!
Nu är iallafall bänkskåpen på plats, bänkskivan likaså. Nu är det bara att invänta elektrikern för att få el till häll, ugn och diskmaskin. Sedan ska nog "arbetsväggen"
snart vara klar! Sen är det ju förstås en hel del annat som ska göras också, men nu känns det som att vi ska ro detta projekt i hamn.
Fast var det egentligen någon som
tvivlade på det?!?!?! ;)
Önskar er en trevlig vecka!
Kram Mia
